Med fröken Vatanen bakom ratten i Forum Syd-suven gick det rätt fort på den skumpiga och leriga grusvägen ut mot Kasisi. I baksätet satt T och K, som till vardags är på zambiska handelskammaren respektive praktik på danska ambassaden. Vi kom fram till fin-lodgen Chaminuka strax före tio och tog en kaffe på den ståtliga terrassen med utsikt över poolen och det stora naturområdet.
Lodge kan dels betyda hotell i största allmänhet här, men oftast innebär det ett ställe utanför stan med större eller mindre ägor med natur och djur på. Och till sådana åker man för att äta gott och mycket (buffé är standard på helgerna) och komma bort från stan.
Så eftersom det var nationell helgdag i onsdags, Youth Day, befann vi oss en dryg timme från Lusaka och hade förbokat en hästsafari. Tyvärr var de flesta av hästarna inte tillgängliga pga vaccinering, så det var bara A och jag som skulle rida. När vi kom ut och fick syn på dem infann sig en viss besvikelse, iallafall angående den ena pållen: Edward. Han var liten, minst sagt, dessutom med en konstig sydafrikansk sadel utan de där grejerna på sidorna som döljer remmarna till stigbyglarna. Det skulle varit plågeri att sätta den välnärde bloggskribenten på minihästen, så det var A som fick dras med honom och den konstiga sadeln. Jag fick istället grensla Midnight Star, som var i litet mer normal storlek.
Väl solkrämade i ansikte och på armar skrittade vi iväg mot de vilda djuren. Under de dryga två timmar som följde växlade vi mellan skritt och galopp, men inte mycket trav eftersom Edwards steglängd var i stil med en tusenfotings. I två hjulspår i det manhöga gräset var galoppen en suverän upplevelse, och att kunna vika av från spåren in i skogen när vi såg något var skitläckert. Jämfört med att sitta i en dieselbrummande bil, som ju är det vanliga sättet att spana efter djur i södra Afrika. Roligast att få syn på var nog girafferna, tre stycken som stod en bit in bland träden och käkade, men vår guides häst var inte riktigt inriden och blev rädd (den hade aldrig sett giraffer förut), så den skrämde iväg dem när vi närmade oss.
Efter lunchen som bland annat erbjöd grillad antilop (svingod) parkerade vi våra mätta magar på bänkarna på flaket på en landcruiser och tuffade ut i parken med guiden Justin. Första stoppet var ett av de häftigaste: Hyenorna. Har aldrig sett nån i verkligheten förut, och jävlars var elaka de ser ut. Som orcher ungefär. Sen följde elefant, kudu-antilop, impala-antilop, puku-antilop, gnu, waterbuck (vad det nu heter på svenska), fler antiloper, struts, giraff, apa, några antiloper till och ett par vårtsvin.
Lodge kan dels betyda hotell i största allmänhet här, men oftast innebär det ett ställe utanför stan med större eller mindre ägor med natur och djur på. Och till sådana åker man för att äta gott och mycket (buffé är standard på helgerna) och komma bort från stan.
Så eftersom det var nationell helgdag i onsdags, Youth Day, befann vi oss en dryg timme från Lusaka och hade förbokat en hästsafari. Tyvärr var de flesta av hästarna inte tillgängliga pga vaccinering, så det var bara A och jag som skulle rida. När vi kom ut och fick syn på dem infann sig en viss besvikelse, iallafall angående den ena pållen: Edward. Han var liten, minst sagt, dessutom med en konstig sydafrikansk sadel utan de där grejerna på sidorna som döljer remmarna till stigbyglarna. Det skulle varit plågeri att sätta den välnärde bloggskribenten på minihästen, så det var A som fick dras med honom och den konstiga sadeln. Jag fick istället grensla Midnight Star, som var i litet mer normal storlek.
Väl solkrämade i ansikte och på armar skrittade vi iväg mot de vilda djuren. Under de dryga två timmar som följde växlade vi mellan skritt och galopp, men inte mycket trav eftersom Edwards steglängd var i stil med en tusenfotings. I två hjulspår i det manhöga gräset var galoppen en suverän upplevelse, och att kunna vika av från spåren in i skogen när vi såg något var skitläckert. Jämfört med att sitta i en dieselbrummande bil, som ju är det vanliga sättet att spana efter djur i södra Afrika. Roligast att få syn på var nog girafferna, tre stycken som stod en bit in bland träden och käkade, men vår guides häst var inte riktigt inriden och blev rädd (den hade aldrig sett giraffer förut), så den skrämde iväg dem när vi närmade oss.
Efter lunchen som bland annat erbjöd grillad antilop (svingod) parkerade vi våra mätta magar på bänkarna på flaket på en landcruiser och tuffade ut i parken med guiden Justin. Första stoppet var ett av de häftigaste: Hyenorna. Har aldrig sett nån i verkligheten förut, och jävlars var elaka de ser ut. Som orcher ungefär. Sen följde elefant, kudu-antilop, impala-antilop, puku-antilop, gnu, waterbuck (vad det nu heter på svenska), fler antiloper, struts, giraff, apa, några antiloper till och ett par vårtsvin.
2 kommentarer:
Jag måste tillstå att ni båda ser väldigt stiliga ut på era hästar. Helt hysteriskt bra bild på A!
Skönt sätt att komma ut i naturen och få se såna djur man bara sett på "mitt i naturen".
Är rätt nöjd med att jag rätat upp ryggen en smula, hamnar annars lätt i standardpositionen hösäck. Har till och med insett att den räta ryggen inte bara gör ridningen bättre, utan även mc-körandet!
(försökte för övrigt få upp hojen på bakhjulet häromdagen, det är ju trots allt nästan en offroadhoj, men det var tvärkört - den där boxermotorn sitter för långt fram helt enkelt...)
Skicka en kommentar