onsdag 3 december 2008

Juxtaposition

Jag börjar inse att den här bloggen är dömd att skildra det isolerade livet som rik viting, snarare än att ge skarpsinniga analyser av det politiska, sociala och kulturella läget i södra Afrika, vilket jag rätt ofta känner att jag skulle vilja göra. Anledningen?
- År av inskränkt, hemmablind och etnocentrisk informationsförmedling från södra Afrika av utländska skildrare, oavsett om de är regeringsanställda biståndsarbetare eller frilansade journalister på äventyr, gör att man blir lite försiktig. Och väldigt väl medveten om hur lite man vet och förstår av samhället runt omkring.

Så kommentarerna man kan fälla om t ex den senaste utvecklingen i Zimbabwe när man träffar några vänner är redan från början försiktiga och öppna för nya fakta, vilket är betydligt svårare i text. Det går alltså att försiktigt prata om företeelserna man ser omkring sig, vilket sällan innebär kategoriska slutsatser eller ståndpunkter utan snarare är just ett sätt att få reda mer, att få den egna skakiga bilden bekräftad eller kompletterad. Samtalet har ett egenvärde som kunskapsökare, när splittrade bilder möts och kanske bildar lite mer förståeliga enheter än vad man förmår göra på egen hand. Och den egenskapen har tyvärr inte det skrivna ordet, om man nu inte skriver i någon extremt interaktiv kanal, som en välkommenterad blogg t ex...

Med ett lösryckt citat från en underhållande och bra artikel i New Statesman kan man säga: "With the chutzpah of the privileged young male, he believed he could bypass it all and still produce something for which the public would be duly grateful. In fact, there's only one way of writing a book in these circumstances: you deliver a manuscript that is all about you, with Africa as a picturesque backdrop to your macho derring-do."

Rubriken? Har inget med texten att göra, bara ett prettoord som jag varit allergisk mot sen jag lärde mig vad det betydde, men jag läste ett annat blogginlägg som använde det om en vardagshändelse i Lusaka - vilket fick mig att vilja skriva lika förment intellektuellt.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Du behöver inte vara orolig - jag vet att du är en skarpsinnig analytiker och att du minsann inte är inskränkt.:-) Men jag förstår din känsla att vara "rik viting" när ni ofrånkomligt verkar leva så...
Men du skriver derkligen superbra - du har skrivandets gåva. Journalist kanske är ett framtida yrke?
Kram
Helena

Bakvattnet sa...

Jag tänkte på Tricky hela texten igenom efter att ha läst rubriken och har därmed ingen aning om vad du kan ha skrivit om. Däremot läser jag i kommentaren ovan att du är en skarpsinnig analytiker så jag förmodar att det var något skarpt och analytiskt.

Petter sa...

Jag är helt klart en skrapsinnign analytiker som skriver superba.

Men vad har Tricky med det att göra?