Förutom att A blev av med en stor del av sin arbetseftermiddag var det ett intressant besök i sjukvården idag. Anledningen var de magsmärtor som drabbade mig natten till idag, som fick mig att överväga alternativ som matförgiftning (vi åt rekor till kvällsmat), bilharzia, parasiter och blindtarmsinflammtion.
TIll att börja kollade jag försäkringsvillkoren på webben, där det stod att alla kostnader skulle godkännas i förväg av kontoret i Sverige, så jag skrev några rader i ett mail om de kostnader som strax skulle uppkomma. De har fortfarande inte svarat (sju timmar senare).
Flera personer här har uttryckt sitt missnöje med den vård som finns tillgänglig, så att välja ställe att gå till kändes litet viktigt. Rätt snart framgick att det finns två alternativ: Care for Business och Corpmed.
För att slippa oss ner till Cairo Road valde vi stället med det inte-så-folkliga namnet, som ligger på Addis Ababa Drive, betydligt närmare oss. Det första som möter en är kravet på betalning, så 300000 kwacha (500 kr) senare satt vi väntrummet, tillsammans med en ung gravid zambiska och hennes mamma, en äldre indisk kvinna och en vit kvinna med femårig dotter.
Efter en ganska kort väntan ropades "Mister Peter" upp, och det var dags att träffa Dr Usha. Doktor U var en sympatisk indisk kvinna som med hjälp av ett antal frågor och stetoskoplyssning på magen kom fram till att det nog var food induced, alltså orsakat av något jag ätit. Men för säkerhets skull skulle de göra ett test i labbet, så jag fick en liten plastburk och blev ombedd att ta vägen via toaletten till labbet. Väl där tog de även ett blodprov, och sen var det bara väntan. Och väntan.
Mycket väntan senare ropade doktor Usha och jag fick svaret: Stool infection. Jag försökte fråga litet mer om vad det var, men fick inte så mycket besked, mer än att det mycket väl kunde varit räkorna från igår kväll. Och att det enkelt skulle lösas med antibiotika och någon annan medicin för att lindra magobehaget. Så vi gick till luckan där de sålde medicin, lämnade fram lappen och fick reda på vad det skulle kosta: 9000 kwacha, alltså femton spänn. Och då var det inga ulandsmediciner utan riktiga varumärken, en riktig monsterantibiotika om jag fattade googlesvaren rätt när jag kom hem.
Så nu är det soffan som gäller, ett par magkramper i timmen och mycket film.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Så mycket soffliggande så lite bloggande, skärp dig nu gosse!
Vid bordet bredvid mitt sitter en man som ser ut precis som den degererade ryske lyxskurken i en amerikansk film från tidigt 90-tal: Rosabrokig skjorta med konstiga mönster, välfriserat men gulblonderat tunnhår, kort och litet plufsig, naturligtvis helt slätrakad.
Illusionen förstördes när han reste sig upp: Shorts och sportiga sandaler.
Ojoj, då har vi gått igenom ungefär samma sak ungefär samtidigt!
Förra fredagen blev jag matförgiftad (antagligen av en kebab på S-grillen i sumpan - ett mycket sunkigt hak) och låg hela lördagen i magsmärtor och kräktes tills det inte fanns nåt kvar, och sen lite till... Först trodde jag att det va missfall på gång (visst har vi berättat att jag e gravid igen? Det är jag i alla fall. Ska berätta på jobbat på onsdag :-) Ungen kommer i November) men sen fattade jag att det va nåt annat. Smärtan påminde väldigt mycket om Montezumas hämnd som vi drabbades av i Sydamerika. Hemsk upplevelse!!! Tur att det inte händer så ofta.
Nu, efter drygt en vecka, har min mage äntligen börjat uppföra sig normalt! Hurra!
Skönt att du kunde få hjälp så fort och hoppas du e bra nu.
Kram
Helena
Tungt, du hade det nog mycket värre än jag, som blev bra rätt fort faktiskt. Men graviditeten hade jag inte alls hört om, GRATTIS! Och det låter ju rätt jobbigt att misstänka missfall på ett sådant sätt, glad att det bara var kebab!
stor kram
Skicka en kommentar