Köpt en verkstadshandbok eller en motorcykel?

Så här mycket pengar betalade jag Andy idag. Förhoppningsvis för en motorcykel, som med litet tur dyker upp på ett pickupflak hos mig under tisdagen. Eller så dyker den inte upp alls och jag står där som en blåögd idiot. Det är några olika småsaker som gör att jag har en liten obehaglig känsla av att något skulle kunna hända. Till exempel datumet på registreringsbeviset här under. Det är inte dagens, vilket jag tycker det borde vara. Dessutom är hela beviset "reprinted", vilket leder mig till misstanken om att det finns ytterligare ett registreringsbevis i mitt namn nånstans där ute. Som kan användas för till exempel ett ägarbyte…

Men också att jag har betalat utan att faktiskt ha fått en motorcykel. Eller att vi inte skrev något kvitto. Och då framstår ändå den brittiskfödde säljaren med zambiskt ID sedan -65 som en väldigt reko snubbe med alldeles för mycket att förlora på att försöka blåsa mig på drygt 3000 dollars.

En svensk i umgängeskretsen berättade att han ägnade ungefär en arbetsvecka åt att genomföra ägarbytet när han köpte bil här för någon månad sen. Och då tror jag ändå att han fick eller köpte hjälp av nån zambier med kunskap om processen. Så jag var litet undrande om hur mycket tid jag skulle behöva lägga. När jag kom till the Road Transport and Safety Agency i förmiddags framgick det rätt snabbt att det behövdes fler papper än den bunt jag hade fått av säljaren Andy. Först blev det en promenad till ett närbeläget ställe för att ta kopia på mitt pass, men väl tillbaka saknades det dels någon form av skatteintyg, baserat på ett brev från säljaren, dels nåt intyg från polisen. Tyckte tjänstemannen på RTSA. Så jag ringde Andy och berättade om brevet som behövde skrivas. Vilket ledde till att Andy föreslog att jag skulle använda ett ombud som han kände till. Ett ombud som skulle ordna allting, snabbt, för motsvarande 500 kr.

Ombudet Evan dök upp i en rätt stor bil en timme senare när jag kommit hem. Jag hoppade in på passagerarsidan och vi snackade litet om upplägget. Som verkade väldigt enkelt: Jag betalar, han fixar. Under dagen. Och visst, ett antal timmar senare tutade det. Ett stycke registeringsbevis levererades av Evan, jag betalade andra halvan av de överenskomna 500 kronorna, och det som alltså hade tagit en annan person 40 timmar hade tagit mig 10 minuter.

MEN jag är å andra sidan inte säker på hur rätt det gick till. Att Evan säkert mutar en del av tjänstemännen är inte det jag syftar på, utan snarare då om jag verkligen är ägare till en BMW R80GS. Eller för hur länge jag kommer att vara det. Jag kommer sannolikt att märka det, ni kommer ännu mer sannolikt att få läsa om det här. Om det nu skulle vara så att jag har köpt världens dyraste verkstadshandbok.