798 Art zone

På min afrikablogg skriver jag alltså inte om afrika just nu. Eftersom jag är i Kina, på två veckors semester med min käresta, vars bror bor i Shanghai. Och dit ska vi ta tåget ikväll, från Beijing.

För A är det låren, för mig är det vaderna som intensivt påminner om de 10 km vi gick upp och ner på muren igår. Vackert så klart, och väldigt imponerande, och rätt jobbigt alltså.

Efter fyra dagar finns det hundra saker att berätta, men hotellets checkut-tid och opackade väskor gör att det bara blir en: 798 Art zone. På ordentligt kinakommunistiskt vis har stadsdelen ett siffernamn, 798, som tidigare stod för en tung industri i klassiska tegelbyggnader. Nu har de flesta fabrikerna tömts på maskiner och arbetare och ersatts av studior, gallerier, små affärer och caféer. Det är ju väldigt tacksamt att flytta in konst i ett gammalt industrilandskap, kontrasterna är omedelbara och lätta att gilla, men det var de låga hyresnivåerna som startade inflyttningen.

Tydligen har redan en del gallerier (men det finns väldigt många!) fått stänga och en del konstnärer fått flytta, eftersom renoveringen tagit fart och företag med mer pengar vill flytta in. Vi känner igen förloppet.

Vi gick runt en halv dag och stortrivdes och fascinerades över hur det en galleriet dök upp efter det andra, på uppgrävda gator och små gränder. Få bilar, en avslappnad atmosfär och en inblick i ett Kina som vi inte sett på andra ställen i Beijing.