We are the world

Vi och vår danska vän K hade ätit en långputtrad bolognese hemma och skulle ta en taxi till Portico för att dricka drinkar med T. För en gångs skull utan egen bil alltså. Det ska tydligen finnas något taxibolag man kan ringa, men från vårt hus är det enklare att gå till macken där det alltid hänger några killar med inofficiella taxibilar.

Vi kom överens om pris och hoppade in i den halvskabbiga toyota corollan - som välkomnade oss med att spela "We are the world" av USA for Africa, ni vet, låten från 1985 med en massa stjärnor som wailar för att hjälpa de svältande afrikanerna. Lika litet som jag förväntar mig att höra den låten i Afrika förväntade jag mig att höra en bekants fulla polare på Portico högt meddela "I'm african and have a long one!".

Men jag träffade äntligen M efter sydafrikaresan och kunde framföra farbror Dinos hälsning, alltså greken jag träffade i Kapstaden som bedyrade hur goda hans palestinska vänner i Lusaka var. M tog muntert emot hälsningen och gav litet mer detaljer om varför farbror Dino hade bott hos dem i ett år: För att undkomma några borgenärer och något väntande fängelsestraff för planterad narkotika...

M är för övrigt samma M som fick en flaska i huvudet för några veckor sedan, domstolsförhandlingar pågår och amerikanen som står åtalad för misshandeln vill enligt M hemskt gärna nå en förlikning - vilket M hade besvarat med "Visst, men jag behöver inte dina pengar, tre minuter i en boxningsring däremot, så släpper jag hela domstolsgrejen". Till saken hör att M har överarmar som normala lår och ser minst sagt stabil ut - till skillnad från flaskidioten som är enåsexti och liksom inverterad: Små armar och stor mage.

Vi fortsatte till Zenon, en klubb där jag inte varit förut, dit Ts bekant körde oss i sin bmw. I virkad designerklänning, paljettjacka och silvriga högklackade. Vi fortsatte sedan till Chez Ntemba på andra sidan stan, dit hon lika konsekvent körde utan bälte. I Lusakas fredagsnattrafik bland de mindre eller mycker mer berusade medtrafikanterna. Lusakas överklass har väl å andra sidan råd att flyga till vettig sjukhusvård i Sydafrika eller Europa om det nu skulle behövas.