The Savoy Cabbage beskrivs som THE contemporary dining place to be i Kapstaden, så jag såg till att vara där igår kväll,den sista i Kapstaden. Restaurangen ligger på Hout Street mitt i stan, två smala kvarter från Long Street, så det är lätt att fortsätta till barlivet efter maten. En inredning som mest låter teglet och betongen från den gamla industrilokalen synas skänker en stället en mindre elegant prägel än konkurrenten The Aubergine, vilket är väldigt medvetet.
Konceptet är nyfiken mat i avslappnad atmosfär, vilket den unga personalen utan pretentioner bidrar till att skapa. De har en ny säsongsberoende meny varje kväll, tämligen omfattande som ni kan se. Innan jag hann beställa någonting sattes en liten för-förrätt på mitt bord. Den lilla kanapén med kycklingleverparfait lovade gott inför den fortsatta måltiden. Jag valde den mandelinbakade getosten med hallon till förrätt, till det ett glas sauvignon blanc av någon "Special cuvée" som var riktigt bra. Litet mesig vinaigrette till den tuffa osten var det, men en schysst blandning av gröna blad och hallonen gjorde helheten mycket fin. Huvudrätten måste ha varit mer än inspirerad av en marockansk tajin, men serverades utan lergrytan. En ordentlig bit av nedre delen av lammben, ungsstekt med otroligt mjukt och smakrikt kött, låg på en bädd av couscous och tomatsås. I sin enkelhet alldeles utmärkt. Däremot var merloten jag fick till inget skoj. Smörig och väldigt mycket ekfat, inte alls i balans med maten.
Det var svårt att inte tänka på sommeliern från i söndags på the Aubergine, full av kunskap och rolig att prata med - och som gav mig en ypperlig chardonnay till risotton med kalaharitryffel. Men faktiskt misslyckades också han med det röda till köttet, med en ung cabernet sauvignon. Nästa gång - för oh ja, det blir en nästa gång - på the Aubergine är A med, och då kan vi beställa flaskvis istället för glasvis, kanske någon av de nio finbourgognerna de har i listan...
3 kommentarer:
Dina restaurangbesöksbeskrivningar låter som något ur valfri Ulf Lundell-bok. Och det är absolut ingen förolämpning! Han skriver alltid väldigt vältaligt om maten som huvudpersonerna äter.
Och jag måste erkänna att jag blev lite hungrig nu när jag läste din blogg också... fan, det är 2 timmar till lunchen...s
Trodde faktiskt inte jag skulle vara så matfixerad som kapstadsveckan visade sig bli, men det är uppenbart att LSKs restauranger inte riktigt räcker till.
Och när det gäller uffeliknelsen uppskattar jag kommentaren om att det inte var en förolämpning...
Vad blir till lunch i vreten då?
haha, har du inte läst nån uffe? Då förstår jag att du behövde förtydligandet. Nä han beskriver sida upp och ner om all mat och vin så det vattnas i munnen när man läser.
Jag har oftast med mig mat till jobbet, både ekonomiskt och för att jag inte riktigt tycker att det finns restauranger som är värda mina pengar här. Men när jag väl äter ute finns ett "fin-lunchställe" och en sushi i Sundbyberg som är ok.
Du förresten - vi ska (äntligen) göra nåt åt vår el, och byta till miljövänlig el. Så vi kolla de på naturvårdsverkets hemsida och där fanns en uppsjö... Men vi funderar på Kraft och Kultur. Har du något tips? Och hur fasiken jämför man vad det kostar, det är en djungel!!
Kram
H
Skicka en kommentar