Idag tog jag ledigt från rapportskrivandet och hyrde en bil. Det passade extra bra eftersom jag checkade ut från backpackerstället vid 10 och var hemlös fram till nästa incheckning vid 14. Så med den fina rullväskan som jag har lånat av A och mina två laptopväskor i bagaget körde jag runt i Kapstaden och kollade Taffelberget (det var dimma, jag såg nästan ingenting från toppen), letade motorcykelaffärer (utan framgång, de var lördagsstängda), besökte ett otal skoaffäer i syfte att köpa ökenkängor (hittade ett par clarkskopior för 120 spänn!), såg bygget av arenan inför fotbolls-vm om två år, köpte blöjor till grannarna i LSK (de hade bett mig eftersom det är billigare här) och käkade ciabattalunch på snyggt eko- och fairtradeställe. Och så hängde jag en halvtimme hos mobiloperatören som hade lovat att deras sim-kort skulle funka med snabb 3G-surfning i min dator - vilket det inte gjorde - eftersom jag annars inte skulle kunna publicera texter som denna lika behändigt.Jag checkade in och fick ett rum på tionde våningen, bad om sjöutsikt och fick det, lämnade bagaget och åkte på utflykt medan det fortfarande var ljust. Tänkte jag skulle se åtminstone litet grand av "kapen", alltså halvön som några tokstollar trodde var sydligaste spetsen av Afrika för några tusen år sedan. Vacker natur, underbar doft från havet och fruktansvärt svårt att komma ihåg att jag var i Afrika. Mitt afrika, hemma i Lusaka, är väldigt mycket dammigare, varmare och svartare. Passerade några surfare i fotogenisk miljö vid Noordhoek innan jag korsade över halvön till östkusten, där jag till slut vände i Simon's town.
Körde upp till Muizenberg där bukten var svartprickig av väntade surfare i våtdräkter. Det småregnade mest hela tiden, blåste rätt mycket och var drygt 10(!) grader i vattnet enligt Gary, som driver surfshop, -uthyrning och -undervisning i Muizenberg. En lektion vid 11 och en vid 14, jag funderar starkt på att åka till den tidigare imorgon.Väl tillbaka i Kapstaden hade jag litet shopping att ordna (det finns inga vettiga stekpannor I HELA ZAMBIA) och bestämde mig efter en viss tvekan att åka ut till Canal Walk, nån sorts tillrättalagd shopping- och "upplevelse"anläggning en mil utanför stan. Körde motorväg i tie minuter, parkerade bilen och gick in den största galleria jag nånsin sett. Helt sjukt många affärer, kilometrar att gå och likheter med vilken ny svensk galleria som helst. Omfånget av denna konsumismfrämjare och det sorgliga i alla affärskedjors själlösa uppsyn fick mig visserligen att utbrista i en del tysta utrop för mig själv, men det var inget emot det inferno som utgjorde centrum av den nästan kyrkliknande byggnaden, men sidoskepp och allt: the Food court, för att använda ett nytt trevligt svenskt ord. Och av någon underlig anledning har jag alltså börjat säga jesus när jag egentligen menar helvete asså. Kolla bara siouxen uppe till vänster.
Min kvällsmat ville jag helst inte äta där, så jag åkte tillbaka till mitt hotell där ju middag av någon underlig anledning ingick i priset. Blev visad in i en stor restaurang med 200 indier och en buffé, där hovmästaren kontrade med att säga att det var fullbokat. Märkligt tyckte jag och sa det till honom, fick ett bord och beställde en öl. Nänä, sa servitrisen, strictly halaal är det här. Jahapp, tänkte jag, men gladdes åt att buffén delvis var riktigt god (och delvis väldigt överkokt).Nu sitter jag med tårna i heltäckningsmattan, room service-öl på bordet och en fungerande 3G-uppkoppling (dumma jag fattade inte att man var tvungen att beställa mms-inställningar till telefonen för att få 3G att funka i datorn) - och jag klagar inte ett endaste dugg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar