Vi överlevde vår första campingupplevelse i Zambia, blev till och med litet bitna och tänker göra det igen tror jag. Efter fyra dagar utanför mobiltäckning i nationalparken Kafue är vi tillbaka i Lusaka, de enda spåren är ett par bett av tse tse-flugor och dammiga kläder.
Efter tre timmar på den välasfalterade Great West Road är man inne i nationalparken (dubbelt så stor som Skåne). Vi svängde av på en liten grusväg när vi såg skylten "Mukombo campsite" och körde några kilometer. På vägen såg vi ett par sorters antiloper, vårtsvin och en hel del elefantbajs. Vi kom fram till Mukombo vid tretiden på eftermiddagen och blev mötta av en manager i en väldigt trasig t-shirt.
Det visade sig att vi var de enda gästerna, även om ett sällskap på åtta hade bott där natten före. Managern försökte först få oss till en av de små "stugorna" man kunde hyra, men vi insisterade på att campa. Campingen låg ett antal hundra meter från huvudbyggnaden, mitt i naturen precis vid flodbanken, och förutom en röjd yta med några eldplatser fanns där en ganska fin byggnad med duschar och toaletter.
Som nordeuropé har man en lite annorlunda erfarenhet av camping än modellen i södra Afrika, där man alltid är bilburen och därmed inte har någon direkt begränsning av vikt och mängden prylar. Även om inte vi har köpt upp oss på eldrivna mobila kylar, stolar och allt annat man kan ha med sig hade vi slängt in två solbäddar i pickupen och surrat en bäddmadrass på flaket. Så i det lånade jättekupoltältet hade vi nästan en riktig dubbelsäng.
Tydligen förstår inte lejon att de skulle kunna riva upp ett tält på en sekund, så inne i det är man säker. Jag vet inte hur det är med elefanter, men eftersom flodhästarna i floden 50 meter från tältet brukar gå upp på land och beta under nätterna är det ingen riktigt god idé att gå speciellt långt bort om man skulle behöva gå ut och nattkissa. Vi stannade dock i tältet från halvelva tills solen hunnit värma upp litet på morgonen. Några gånger vaknade vi under natten av det högljudda råmandet/grymtandet av flodhästarna, men den första campingnatten var en skön upplevelse.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Låter riktigt härligt! Man blir ju väldigt medveten om naturens alla ljud när man ligger i ett tält. Jag antar att det var väldigt tyst i övrigt. Kanske lika tyst som på mitt kontor just nu. Här hörs endast fläkten i min laptop och ett stilla avlägset sorl från några konterande damer ett par kontor bort.
Jag har dock gjort det lite mer exotiskt genom att köpa på mig lite mynta och citron så jag sitter och dricker sval sommardryck - ännu utan sprit då dagen får anses vara relativt ung.
Ha det fantastiskt, jag jobbar ännu några veckor innan jag drar mot den kustremsa där din barndoms bleka huldra ännu klänger sig kvar.
Alltså, vi konstaterade det när mörkret lagt sig - att naturen i varmare länder är väldigt otyst jämfört med den nordiska. Inte nog med att det är mycket tätare mellan djuren, de som låter låter väldigt mycket högre också. Så nja, det var väl sådär tyst i övrigt.
Din kontorstillvaro låter ganska behaglig, hoppas du har litet vettiga prylar att fylla dagarna med också - jag har precis landat ett lokalt tiotimmars-uppdrag, känns väldigt skönt, det betalar iallafall halva juli.
Ha en fin semester bland sälarna, och hälsa F!
Skicka en kommentar