Jag har börjat gå litet mer. Mest för hälsans, alltså den där utstickande magens, skull. Även om jag tränar betydligt mer här (fotboll, squash, innebandy och löpning) rör jag nästan inte alls på mig däremellan. Vilket ju är ungefär som alla andra på den rika sidan av samhället här lever. Den sprawliga stads(o)planeringen gör avstånden stora och obefintliga cykelvägar gör det livsfarligt att försöka hävda sin obefintliga (man betalar ju inte vägskatt...) rätt tilll utrymme på de smala vägarna med höga kanter, fulla med gigantiska toyota landcruisers och nissan patrol, som i de flesta fall bekostats med biståndsmedel på ett eller annat vis. Så det blir bil eller motorcykel så fort man ska nånstans.
Men att komma ut ett tag är ett välkommet avbrott när jobbar hemma, inte minst timmarna efter lunch, så om jag inte har något konkret ärende tar jag bara en promenad på ungefär en timme. Idag behöve jag ta mig till en bankomat och gick till crossroads, vårt närmaste köpcenter och ett av de tre i Lusaka, ca en halvmil bort. Jag gick Leopard's Hill Road dit och på vägen dit hamnade jag bakom tre kvinnor, på väg hem från jobbet som gatsopare. Nästan varje gång man kör nånstans i Lusaka kommer man att passera ett antal gatsopare, som står på vägbanan med en vanlig sopborste och sopar gruset längs kanten. Oftast med en kon som varnar några meter i förväg, och för det mesta iklädda orangan rockar. Alltid kvinnor.
I söndags fick jag nys om (vad är det för uttryck?) en likadan motorcykel som min till salu, billigt. I det här landet skadar det inte att ha ett eget förråd av reservdelar, så jag åkte och kollade på den. Priset är än så länge litet för högt, men förhandling pågår. Kan också vara så att den blir ett bra renoveringsprojekt, borde få plats i vår tvättstuga.
För ett tag sedan stod jag vid ett rödljus, korsningen Independence Ave och Church Rd, och såg den här lastbilen. När det blev grönt och jag rullade framåt syntes det tydligt att framhjulen hängde fritt ovanför ett djupt dike, som den alltså på något sätt råkat köra ner i. Inga bromsspår eller andra tecken på dramatik, fattar inte hur det gick till.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar