I Zambia börjar alltmer handla om det kommande presidentvalet den 30 oktober.
Affischer från de tre stora partierna täcker fler och fler skyltar, elskåp och lyktstolpar. Nyheterna är fyllda med rapporter om hur valmyndigheten håller på att förbereda sig och om vad de tre presidentkandidaterna har för sig. Tonen mellan kandidaterna är inte speciellt mjuk, med täta anklagelser att om att den sittande vice-presidenten (som är en kandidat) partipolitiserar den dagliga regeringsverksamheten och försöker köpa röster med matutdelning mm. Igår var stan tjock av supportrar till kandidaten
Michael Sata som till slut fick sin kandidatur godkänd av högsta domstolen, efter att en partikamrat till honom lämnat in en ansökan om att ogiltigförklara Satas kandidatur.
I förmiddags tog jag bilen för att köpa en lampa till instrumentbelysningen på motorcykeln i en affär i stans södra ända och hade inte en tanke på att det skulle kunna vara något i vägen. Men det var det, eller rätt sagt, blev det. Just som jag började passera högsta domstolens byggnad vid rondellen mellan Haile Selassie Ave och Independemce Ave började jublande människor springa ut från gräsmattan framför byggnaden. Det var supportrar till den tredje kandidaten,
Hakainde Hichilema, som firade att även han anmält sin kandidatur till högsta domstolen. Från en annan väg kom ännu mer människor, klädda i Hichilema-kläder och sjungande. Hade det inte varit för att jag fick rött ljus i korsningen efter rondellen hade jag susat ner för Independence Ave i full fart, med något tusental människor springande bakom mig. Nu stod jag istället stilla såpass länge att kanske 100 pers hann springa in mellan bilarna och fylla upp hela vägen. Så den spikraka vägens kilometrar ner mot city gick inte riktigt i 65 km/h, snarare i 6 km/h, eller hur långsamt man nu går.
I Zambia börjar alltmer handla om det kommande presidentvalet den 30 oktober. Affischer från de tre stora partierna täcker fler och fler skyltar, elskåp och lyktstolpar. Nyheterna är fyllda med rapporter om hur valmyndigheten håller på att förbereda sig och om vad de tre presidentkandidaterna har för sig. Tonen mellan kandidaterna är inte speciellt mjuk, med täta anklagelser att om att den sittande vice-presidenten (som är en kandidat) partipolitiserar den dagliga regeringsverksamheten och försöker köpa röster med matutdelning mm. Igår var stan tjock av supportrar till kandidaten Michael Sata som till slut fick sin kandidatur godkänd av högsta domstolen, efter att en partikamrat till honom lämnat in en ansökan om att ogiltigförklara Satas kandidatur.
I förmiddags tog jag bilen för att köpa en lampa till instrumentbelysningen på motorcykeln i en affär i stans södra ända och hade inte en tanke på att det skulle kunna vara något i vägen. Men det var det, eller rätt sagt, blev det. Just som jag började passera högsta domstolens byggnad vid rondellen mellan Haile Selassie Ave och Independemce Ave började jublande människor springa ut från gräsmattan framför byggnaden. Det var supportrar till den tredje kandidaten, Hakainde Hichilema, som firade att även han anmält sin kandidatur till högsta domstolen. Från en annan väg kom ännu mer människor, klädda i Hichilema-kläder och sjungande. Hade det inte varit för att jag fick rött ljus i korsningen efter rondellen hade jag susat ner för Independence Ave i full fart, med något tusental människor springande bakom mig. Nu stod jag istället stilla såpass länge att kanske 100 pers hann springa in mellan bilarna och fylla upp hela vägen. Så den spikraka vägens kilometrar ner mot city gick inte riktigt i 65 km/h, snarare i 6 km/h, eller hur långsamt man nu går.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar