Göda svenska banker eller hjälpa jämlikt?

Idag fick jag ett mail från MyC4 med besked om att mitt lån till en småskalig restaurangverksamhet i Uganda har betalats ut. Så istället för att 500 kr sitter på ett svenskt bankkonto med minimal ränta och bidrar till svenska bankers provocerande stora vinster gör de istället det möjligt för en afrikansk kvinna att köpa en frys så att hon kan utöka sin restaurangverksamhet. Det är inte välgörenhet, det är inte bistånd, det är bara ett mycket bättre (för världen) sätt att placera sina pengar.

Som långivare "bjuder" man på de projekt som finns listade med valfritt belopp. Det som styr vilka långivare som "vinner" är räntan. Jag begärde 13,75 procent i ränta för mitt lån på 50 euro, vilket alltså gjorde att långivare som önskat högre ränta konkurrerades bort.

Det är en dansk gubbe som sålt bilar till ambassader och biståndsorganisationer i massor av år som startat rörelsen MyC4, med den goda idén att på ett schysst och affärsmässigt sätt minska fattigdomen i Afrika i enligthet med FNs milleniemål. DN publicerade förresten en artikel om det för inte så länge.